PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK PANIK

ingen uppdatering idag.

fanfanfanfan. Jag är så arg eller inte arg utan snarare besviken och ledsen på mig själv. Jag klarade inte provet och det gör att jag känner mig dålig och det känns som om jag blev knockad i första ronden liksom. Jag vet att det bara är ett del prov och att jag fortfarande har chans till att klara kursen men sedan kommer min presenationsångest fram, jag vill inte vara dålig på någonting för jag vill kunna bevisa för mina föräldrar att jag är dukitig och verkligen kan. Just för att de ska kunna se mig och berömma mig. Men det ligger i min natur eller ja i alla vuxna barn till alkoholister att man hela tiden försöker vara bäst för att man tror att felet ligger hos sig själv när föräldern dricker. Men man vet ju att det inte gör det men man försöker intala sig själv att det blir bättre av att försöka vara bäst på allt hela tiden. Jag har väl inte vart världens ängel under mina tonår men jag var en riktig rebel som ville synas och höras och få bekräftelse. Nu vet jag att jag sökte bekräftelese på fel håll. Men jag ångrar ingenting jag har gjort eller någonting som har hänt för de i mitt förflutna har gjort mig till den människa jag är idag. Idag är jag en människa som bearbetar så mycket som hänt och så mycket som jag inte vill ska tillhöra mig som person. Saker som jag inte vill ska hänga ihop med mig och min personlighet. Men jag kämpar hela tiden och jag är på väg att ta mig ur den desktruktiva människa jag faktiskt tidigare vart. Alla människor kan förändras bara man tror på att en förändring kan ske!

Mitt glada och lyckliga humör är som bortblåst just nu och det känns som om jag inte vart glad och lycklig på år och dagar just nu. Detta blev ett deppigt inlägg i bloggen men jag känner att jag behöver det. Just nu snurrar det så mycket tankar i huvudet på mig precis som om jag satt och åkte vivelvinden och för varje varv man tog så kommer det upp en ny tanke. Man kan inte kliva av och man kan inte stanna den utan allt bara snurrar på med en hiskelig fart. Men så fort man kommer på bra lösningar till en tanke så saktar farten ner lite men jag har inte alla lösningar på alla mina tankar, önskar att jag hade det men icke. Jag känner mig alldels vimmelkantig och hoppas på att jag en dag kommer att bli kvitt mitt förflutna och mina problem och allt annat kring mig för jag vet att jag förtjänar att vara det jag vill vara och kunna bli det jag verkligen vill bli. Men resan ditt kommer inte att vara enkel och den har inte varit enkel heller. Men ingen har någonsin påstått att livet ska vara enkelt.

Jag vill avsluta det här inlägget med att säga att jag älskar dig pappa och jag vet att du kan vinna över spriten för du är en stark människa och du har oss barn bakom dig hela tiden, vi tror på dig även om allt är jobbigt ibland och vi inte håller sams. För vet du en sak, när du är nykter så är du den bästa pappan man kan önska sig att ha. Men man är hela tiden på sin vakt för att inte bli sårad över att du ska vara svag och låta spriten  avgöra hur ditt liv ska se ut och bli.